Genrer:
Procol Harum
Jag blev visserligen "utsatt" för Procol Harum en hel del i min ungdom eftersom min bror lyssnade mycket på dem, och jag både gillade och inte gillade. Men efter några år kände jag att det var något som störde mig, och jag bestämde mig för att jag inte riktigt gillade dem.
Nu för bara något år sedan har jag upptäckt dem. De var ju faktiskt bra! Riktigt bra! Riktigt förbaskat bra!
Frågan är om de inte var den näst bästa gruppen på slutet av sextiotalet, efter Beatles.
Gruppen har både starka melodier,
bra arrangemang i flera olika stilar, huvudsångare med intressant röst, duktiga
instrumentalister och intressanta texter.
Sångaren Gary Brooker är bandets frontman, men är absolut inte ensam om att göra
bandet till en mycket kompetent grupp. Bluesgitarristen Robin Trower gör
utmärkta blueslåtar och sjunger bra och keyboardisten Matthew Fisher gör också
bra ballader som han själv sjunger på, och det gör han också bra. Det berikar
musiken att få höra dessa olika sångare på olika låtar. Och jag som inte är
någon textlyssnare har inte kunnat låta bli att höra och fascineras av flera av
av textförfattaren Keith Reids texter.
  |
Procol Harum 1967 |
 |
Shine On Brightly 1968 |
 |
A Salty Dog 1969 |
  |
Home 1970 Bakom detta fula fodral döljer sig deras bästa(?) album. |
 |
Broken Barricades 1971 Ej inlyssnad ... |
 |
Grand Hotel 1973 Detta är ett sant progressivt album. Mycket skickligt och snyggt ihopsnickrat. Detta lyssnade jag på i min ungdom och gillade. Men det var nog också på detta album som det fanns några inslag som jag efter ett tag direkt ogillade och som fick mig att ignorera Procol Harum under många år. |
 |
Exotic Birds And Fruit 1974 Ej inlyssnad ... |
 |
Procol's Ninth 1975 Ej inlyssnad ... |
  |
The Well's On Fire 2003 En "comeback" för gruppen. Det här är nyskrivet material för första gången på många år, och de har faktiskt lyckats. Det är inte alls dumt. En hel del låtar är bara OK, men några är riktigt bra. Den pompösa instrumentala "Weisselklenzenacht" är nog min favorit. Låter som en riktigt härlig utgångsmarsch från en stor högtid i en kyrka. "Robe Of Silk" är en riktigt trevlig, ganska catchy låt med tillräcklig egen personlighet i melodin för att vara riktigt intressant och är helt i klass med deras klassiska låtar. |